Akta! Om barn i trafiken och dina skyldigheter som förare

Barn och trafik är på många sätt en mycket olycklig kombination. Barn är inte rustade att klara av de krav trafiken ställer, deras uppehållsplatser borde vara fordonsfria. Detta är dessvärre helt omöjligt.

Därför måste vi som fordonsförare helt ta på oss ansvaret när vi "umgås" med barn i trafiken. För att förstå vilka problem barn har i trafiken ska vi titta lite närmare på deras handikapp.

• Barn i förskoleåldern har svårt att ställa om från fjärr- till närseende och omvänt. Synfältet är smalare än vuxnas. Synförmågan är inte fullt utvecklad förrän i tonåren.
• Att lokalisera varifrån ett ljud kommer kan vara ett stort problem för ett barn.
• Att göra två saker samtidigt, tex springa åt ett håll och titta åt ett annat, kan vara närmast omöjligt.
• När ett barn cyklar kan all koncentration gå åt till att cykla, ingen finns kvar för att bevaka trafiken.
• Barn har svårare än vuxna att bedöma avstånd och hastigheter.
• Att barn är korta till växten försvårar ytterligare. En parkerad personbil kan vara ett svårt sikthinder.

Leken är en naturlig del i barnens utveckling. Den finns med i allt de gör, även i trafiken. Leken kan göra dem "döva och blinda" för trafikens risker. Det är inte ovanligt att barn, fullt upptagna av lek, kommer utrusande i gatan. Undersökningar har visat att man inte kan räkna med ett någorlunda trafiksäkert beteende förrän 9-12 årsåldern.

Problemet blir inte mindre av att vi motorfordonsförare omedvetet förväntar oss att barn ska uppträda som vuxna. Ett barn som står vid ett övergångsställe och till synes väntar på en bil, kanske inte alls uppmärksammat bilen som närmar sig. I nästa ögonblick kan barnet vara på väg ut i gatan.

Motorfordonsförarna måste alltid ta hela ansvaret för barn som finns på vägen eller i närheten av den. I bostadsområden, vid skolor, lekplatser mm måste du alltid räkna med att det finns barn även om de för tillfället inte syns.

Om du tittar på en gata och en viss trafiksituation så tycker du kanske att den inte ser särskilt hotfull ut. Om det är så, titta en gång till, men noggrant och med den insikt som är så värdefull för trafiksäkerheten. Då kanske du upptäcker ett barn på väg ut i gatan, en liten cyklist eller liknande.  Om du sett den har du fått tidig information och hinner vidta de åtgärder som krävs när ett barn kommer farande.

Lagstiftaren kräver att du ska visa "särskild hänsyn" mot barn. Det betyder att du måste:

• vara extra uppmärksam om det finns barn på vägen eller i närheten av den
• hålla så låg fart att du omedelbart kan stanna när du passerar barn
• hålla stort avstånd i sidled när du passerar
• ge varningssignal om det behövs.

Dina skyldigheter mot oskyddade trafikanter

Gående, cyklister, motorcyklister och mopedister saknar bilistens "skyddande skal". Sammanstötningar mellan motorfordon och oskyddade trafikanter, även i förhållandevis låga farter, får nästan alltid allvarliga följder. Lagstiftaren har genom lagstiftning för-sökt skydda de oskyddade trafikanterna, men trots detta händer många olyckor. Orsakerna finns förstås i ouppmärksamhet och bristande laglydnad såväl hos motorfordonsförarna som hos de oskyddade trafikanterna.

Förare av motorfordon är de farligaste, men också de högst utbildade i trafiken. Vi måste ta ansvar för de oskyddade trafikanterna genom att ge dem stora marginaler och hela tiden räkna med att de kan göra fel i trafiken.

När du möter eller passerar gående ska du lämna dem tillräckligt utrymme och när det behövs, tillräcklig tid att vika åt sidan.

Du har väjningsplikt mot gående:

• på gångbanor 
• när du kör in på en körbana eller vägren från en fastighetsutfart 
• på gårdsgator 
• på gågator 
• på bevakade övergångsställen efter att ha svängt i korsning 
• på obevakade övergångsställen. 

Nya och unga förare överskattar sin förmåga

En studie där nyblivna förare fick försöka bedöma sin egen körförmåga och jämföra den med erfarna förares förmåga, visade att unga män ansåg sig köra bättre än genomsnittsbilisten, dvs  en grov överskattning. Unga kvinnor hade en något mera realistisk uppfattning om sin förmåga.

Av studierna kan man dra slutsatsen att den olyckliga kombinationen av bristande erfarenhet och ett för litet mått av personlig mognad sätter sina spår i körbeteendet.

Unga förare (18-19 år) har 6-7 gånger så hög olycksrisk som medelålders, erfarna förare. Man lär dock så länge man kör och samlar nya erfarenheter.

Med åren växer vanligen också mognadsmåttet. Känsligast är debutåren, men man kan genom insikter kompensera bristen på erfarenhet och mognad. Här är några exempel på vad man kan göra:

• hålla låg hastighet 
• skaffa stora marginaler i sid- och längdled 
• "ta det säkra före det osäkra", t ex hellre vänta än chansa vid en korsning 
• välja rätt tidpunkt för körningen, t ex gles trafik, dagsljus och bra väglag 
• välja kända vägar eller planera resan väl 
• låta bli att köra när man är ur form, sjuk eller trött 
• hålla bilen i god kondition. 

Att göra flera saker samtidigt 
Det kan vara svårt att göra flera saker samtidigt. Det går förhållandevis bra om man använder olika sinnen. Det går ganska bra att titta på en sak och lyssna på en annan. Med samma sinne kan man bara göra en sak i taget. Då gäller det att göra det viktigaste först och sticka emellan med det mindre viktiga när det finns tid.

När du kör bil är det viktigast att läsa av trafikområdet och vidta de åtgärder som behövs. Andra saker som att byta skiva i CD-spelaren, svara i mobiltelefonen, sätta på värme eller veva ned sidorutan är alla saker som inte får ta tid från själva körningen.

Samtliga dessa distrationsmoment kan förorsaka tillbud, små som allvarliga, i trafiken.