Synvillor och synsvårigheter när du kör bil

Säkra ledtrådar i trafikmiljön och en förare i god kondition är en förutsättning för att hjärnan ska tolka trafiksituationerna rätt.

När ledtrådarna är ofullständiga kan synvillor uppstå. Det kan bero olika saker tex:

• att sikten är oklar pga snöyra, dimma, slagregn eller liknande
• att trafikmiljön är vilseledande.

Ofullständig information från ögat betyder att hjärnan måste "fylla ut", vilket kan betyda feltolkningar.

Några exempel på synvillor.

• Snöyra eller dimma förvränger verkligheten, tex om åt vilket håll vägen svänger.
•  En uthuggen kraftledningsgata i skogen gör att vägen verkar fortsätta rakt fram, fastän den i verkligheten svänger.
• Vägen förefaller vägrat trots att den har en djup svacka där det kan finnas mötande fordon.

Andra gånger feltolkas situationen p g a att förarens kondition är nedsatt av sjukdom, trötthet eller droger.

Avståndsbedömning:
Inom närområdet, på ett avstånd upp till ca 10 meter, bedömer vi avstånd med hjalp av stereoseendet. Det bygger på att hjärnan får synintrycken i två olika vinklar, ett från vardera ögat. (Om en förare mister synen på det ena ögat får han/hon inte köra bil under en tid av sex månader. Anledningen är att det behövs en tillvänjningstid för att med hjälp av ett öga att rätt kunna bedöma avstånd inom närrummet. Dessutom försvinner en stor del av synfältet.) Är det fräga om längre avstånd använder vi omedvetet vissa "knep":

• om vi kör på en raksträcka ser vägen ut att bli smalare längre bort, riktigt långt bort tycks vägkanterna gå ihop till en punkt
• om det finns belysningsstolpar utmed vägen förefaller avståndet mellan stolparna bli kortare ju längre bort vi tittar.

"Den relativa storleken": Vi ser på avstånd två föremål som vi vet är lika stora. Upplever vi det ena som mindre drar vi slutsatsen att detta befinner sig längre bort.

Föremål som täcker: Vi vet att ett föremål som skymmer ett annat måste ligga närmare oss än det som skyms.

Skuggor och dagrar spelar stor roll i avståndsbedömningen. Ett faktum som konstnärer utnyttiar i alla tider för att skapa djup i bilden.

Luftens klarhet: Det som är dimmigt tycks ligga mrlen långt borta avståndet verkar kortare när luften är klar. Vid oklar sikt, tex dis, nederbörd, skymning, gryning eller mörker, är ett mötande fordon i verkligheten närmare än vad det verkar vara.

Studier som gjorts visar att vi som förare är ganska dåliga på att bedöma avstånd, men där hjälpmedlen finns går det ändå hyfsat.Besvärligt kan det bli dels när hjälpmedlen i landskapet saknas, tex avsaknad av hus, träd, stolpar och dels i mörker, skymning, gryning och dimma.

Vad är egentligen ett körkort?

Ett körkort är inte ett kvitto på att du har lärt dig det du behöver kunna för att du ska vara en bra bilförare resten av livet. Ett körkort betyder att du kan tillräckligt mycket för att samhället ska anse att du kan öva vidare på egen hand.

Vid varje körtillfälle skaffar du dig nya kunskaper och erfarenheter som läggs till dem du redan har och som tillsammans bildar en "databas" som blir allt rikare. Du måste dessutom medvetet uppdatera dina teorikunskaper kontinuerligt. Nya regler och vägmärken kommer oupphörligen.

För att ständigt vara en bra bilförare måste man "lära för livet — hela livet".

Körkortet förnyas automatiskt efter tio år — om du byter namn eller personnummer. Du måste ansöka hos
Trafikverket om förnyelse: — om körkortet förkommit — om körkortet förstörts, skadats eller förändrats så att det inte längre är användbart.

2 viktiga frågor på våra vägar - olyckorna och miljön

Miljö
Även om de flesta motorfordon blivit mycket "renare" på senare år återstår en hel del föroreningar. Som förare kan vi göra mycket för att skona miljön, t ex välja ett fordon som är miljövänligt. Vi kan också lära oss ett körsätt som ger så små skadeverkningar på miljön som möjligt. Underhåll och bilvård kräver tillbehör och reservdelar. Utbudet är stort och många saker är miljöfarliga. Kunskap och insikt behövs för att välja tillbehör och reservdelar som inte skadar miljön mer än nödvändigt. Många uttjänta bildelar är milj öfarliga och måste lämnas till ett återvinningsställe.

Trafikolyckor 
Antalet människor som dödas och skadas i samband med trafik-olyckor är fortfarande mycket stort. Ca 500-600 människor dödas och ca 4 000-5 000 skadas svårt varje år i Sverige. Ett förhållande som omöjligen kan accepteras.

Alkoholen är en starkt bidragande faktor till olyckor i trafiken. Vi vet att nästan 16 000 bilresor med alkoholpåverkade förare bakom ratten görs i Sverige varje dag. Vi vet också att var fjärde förare som omkommer i trafiken är alkoholpåverkad. Hur många människor skulle vi kunna rädda livet på i trafiken om vi kunde få bort de alkoholpåverkade förarna?

I slutet av 90-talet beslöt Sveriges riksdag att allt trafiksäkerhetsarbete ska styras av "nollvisionen". Nollvisionens mål är att "ingen människa ska behöva dödas eller skadas svårt i trafiken". Samtidigt bestämde riksdagen att man som ett realistiskt delmal skulle minska antalet dödade i trafiken till högst 400 per år fram till år 2000.

Delmålet uppnåddes inte! År 2000 dödades nästan 600 personer i trafiken! 
Nästa delmal är att inte fler än 270 personer ska dödas under varje år. Är detta mål möjligt att uppnå?

Alla förare gör misstag i trafiken, men ett misstag ska inte behöva leda till död eller svår personskada. Det görs en hel del för att förhindra detta. Bilarna blir allt krocksäkrare. Vägarna blir säkrare. Förarutbildningen förbättras. Trots alla ansträngningar i dessa avseenden har man under de senaste tio åren inte alls lyckats minska antalet döda och svårt skadade.

Säkrare bilar, säkrare vägar och bättre utbildning räcker inte. Om vi någonsin ska kunna leva upp till delmålen och på lång sikt förverkliga nollvisionen krävs att varje enskild förare tar det ansvar som ankommer på honom eller henne. Miljön Även om de flesta motorfordon blivit mycket "renare" på senare år återstår en hel del föroreningar. Som förare kan vi göra mycket för att skona miljön, t ex välja ett fordon som är miljövänligt. Vi kan också lära oss ett körsätt som ger så små skadeverkningar på miljön som möjligt.

Underhåll och bilvård kräver tillbehör och reservdelar. Utbudet är stort och många saker är miljöfarliga. Kunskap och insikt behövs för att välja tillbehör och reservdelar som inte skadar miljön mer än nödvändigt.